twd

I dag är jag ledig. Därför låtsas jag att jag är Ellinor och bombarderar diverse redaktioner med spontanansökningar. Ringer gör jag däremot inte. Det är läskigt.

Jag misstänker ändå att jag inte är tillräckligt ihärdig. När det kommer ett svar som talar om att just nu har vi inget att erbjuda borde jag svara tillbaka att jo, det har ni visst det, mig blir ni inte av med så lätt...
Men det lär jag ju inte göra.

Det finns för övrigt några sköna människor som verkar ha ganska sköna liv, precis i periferin av det som är min arbetsplats den här veckan ut.

*Den sedan ett antal år pensionerade före detta platschefen som kommer in i snitt en gång om dagen för att snacka om vad som händer i länet, läsa de övriga tidningarna som skickas till redaktionen, och för att se över redaktionsbilen - gratis.

*Den sedan ett antal år pensionerade, välmående och något rundlagde reportern, med ett ruggigt kontaktnät och egen blogg.
Många av de senilskaften som fortfarande får reda på saker först och/eller bestämmer i trakten tror antagligen att han fortfarande jobbar på tidningen, och skickar sina nyhetstips till honom. Den rundlagde ex-reportern kan sedan lägga ut dessa på sin blogg och undra över varför ingen av tidningarna skrivit om det ännu.

*Den 35-årige ungkarlen som känner varenda människa i den lokala idrottsvärlden. Har någon form av specialöverenskommelse med tidningen som gör att varje gång han snokat reda på någonting(inte sällan på puben), går han bara in på redaktionen, ringer sportchefen och säger att han har en nyhet. Som han sedan skriver själv.