twd

Här följer en prisutdelning med olika kategorier. De deltagande är olika orter där jag har arbetat de senaste fyra åren.

Längst infartsleder: Halmstad eller Strängnäs. Jag trodde att Strangeness var ett unikum även på den här fronten. Tills jag kom till Halmstad.
Sämst kommunslogan: Flen
Konstigaste ort: Strängnäs, följt av Åkers Styckebruk
Flest utskänkningstillstånd: Halmstad
Tråkigast människor: Halmstad
Roligast mänkniskor: Det här ligger öppet. Hälleforsnäs?
Finaste parken: Ronneby
Vackraste staden: Karlskrona
Mest som i en amerikansk film för 15 år sedan: Mellbystrand
Stillsammaste ort: Laholm
Mest konforma ort: Halmstad. Mellbystrand och Mariefred kan andas ut! Ni klarar er bara för att det är så sjukt underkänt att vara så fruktansvärt konformt(som Halmstad är) med så (relativt) många människor från(då oundvikligen) olika samhällsklasser.
Sämst självuppfattning i negativ bemärkelse: Halmstad. Nej, ni är inte "Sveriges sommarstad nummer ett". Ni är Växjö som någon har transporterat till kusten samt givit utskänkningstillstånd till allt som har bord och stolar. Det finns INGENTING att se här! Jävlar vad Strängnäs kom undan med blotta förskräckelsen i den här priskategorin. Nej, ni är inte Nacka och ni är inte Uppsala...
Invånare mest präglade av militärporr : Strängnäs! Ha! I konkurrens med Karlskrona OCH 91:ans hemstad Halmstad!? Det innebär bara en sak, nämligen att ni MÅSTE skärpa er!
Sämst självuppfattning i omvänd bemärkelse: Ronneby
Mest storhetsvansinne: Det här har alltid varit Karlskrona. As for 2011 speaking. Spansk trappa?! Tja, varför inte?!
Gnälligaste ort: Ronneby. Kom igen nu liksom! Jag har ju för fan jobbat i Flen en kortare period! Alla utomstående som har varit i Ronneby på sommaren beskriver det inte på något annat sätt än "fint" eller "ganska fint". Det är inte ett dugg sämre sommarort än till exempel "Varberg", där det ju råder konstant dunderträngsel juni till och med augusti.

Jag hamnade i någon diskussion om vilken som måste vara tidernas bästa turné. Vilket ju är en märklig diskussion då man ju knappt har bevittnat några av de aktuella turnéerna som kan komma på tal. Mitt val hamnar nog ändå på Bowie 78. Ziggy Stardust och Diamond Dogs-turnéerna(varav den senare blev skivan "David Live") från första halvan av 70-talet är naturligtvis tack vare en ändlös mytbildning mer kända. Station to Station-turnén är väl den som av Bowie-fans och diverse musikkännare brukar hållas högst. Men mitt val faller ändå på turnén som delvis förevigades på livealbumet "Stage". En oslagbar sättning med inte minst Adrian Belew på gitarr. Och en Bowie som har kastat av sig alla masker och hokus-pokus, med en albumsvit bestånde av Station to Station, Low och "Heroes" i ryggen. Var det här verkligen på riktigt?

Hur kan man få för sig att anlägga en badort(Halmstad,Tylösand) så nära notoriskt regniga platser som Ljungby och Markaryd? I dag skulle det alltså så sent som i går ha varit sol. Nu är prognosen ändrad till heltäckande molntäcke, med regn framåt kvällen. Enligt prognosen så är det alltså just nu sol i de betydligt mindre väderberoende orterna Göt(la)borg och Helsingborg. Norr respektive söder om denna ort som huserar sandstränder, en å, massor av uteserveringar, dito fiskmåsar, dito bronsfärgade blondiner i jeansshorts(och det var det...). Ju mer tid man spenderar här desto dummare blir man, har jag märkt. Om man är här tillräckligt länge kanske man rent av blir en enhetlig del själv av det här. Frågan är om man förvandlas till en snubbe med slentriansurfarstil, eller kanske rent av en fiskmås?

Det här är Gyllene Tider. Och jag är Ratata. Eller kanske Reeperbahn.

Noterar att en övervägande majoritet av de som gjort veckans nutidstest i DN tror att Danmark har Skandinaviens största högerpopulistiska parti. Det har alltå varit Norge hur länge som helst. Detta visste jag, men tydligen inte så många andra. Norge har i själva verket aldrig varit särskilt dynamiskt mentalt eller kulturellt sett. Inte heller ekonomiskt innan oljan kom. Det är en luftnation som bygger på råvaruindustri. Inte helt olikt länderna i Mellanöstern. Helt besatta av allt som händer i Sverige är de också. Lite som Göteborg i förhållande till Stockholm.

*Det är naturligtvis fortfarande "synd" om dem efter det fruktansvärda som hände. Men jag tror faktiskt att omvärlden (inklusive Sverige) får en mer riktig uppfattning av landet i fråga efter det här...

Hmm, var och åt på Klitterhus med far och farfar(på gemensam utflykt). Den sistnämnda var tydligen där på badsemester redan för 80 år sedan. Vid Ängelholms havsbad kunde den här höras flyktigt från någon obestämd utgångspunkt. Nu är jag tillbaka i Halmstad och där spelade någon tvärs över gatan nyligen den här. Detta faktum utgör faktiskt, i all sin enkelhet, på ett mycket tydligt sätt skillnaden mellan nordvästra Skåne och sydvästra Halland.

Hur kan det vara så fruktansvärt många fiskmåsar, skrattmåsar och gråtrutar här mitt i Halmstad? Ingen annan kuststad(det är ju i själva verket ganska långt till själva havet i själva staden) jag har varit i har varit i närheten av att ha så här många sjöfåglar mitt i stan. Svaret är naturligtvis att det är SKRÄPIGT till förbannelse. Grisiga hallänningar och turister som slänger halväten snabbmat på gatorna lite överallt, när som helst på dygnet. En annan intressant grej är vem det egentligen är som massakrerar alla cyklar här. För så många människor som tycker att det är kul att syssla med kan det väl inte finnas?

Varför (i hela fridens namn) har Björn Skifs gjort en cover på Ease On Down The Road som heter Ni som kan ro?
Avdelning: Research mitt i natten.

Det är mulet och jag har ingenting annat att skriva om(ja, vi lider med Norge, men det får man ju minst sagt nog av på annat håll). Så jag fortsätter mitt storögda iakktagande av var tusan jag egentligen har hamnat(jag har fortfarande som synes är inte riktigt greppat den här stan). Jag hamnade på den här sidan när jag yrkesgooglade på något eller någon. Så jag blev intresserad och ställde mig frågan om man här kanske kunde sparka in någon öppen dörr. Ni kan ju prova att skriva in "jämförbar stad" i sökkolumnen. Förslagsvis Växjö, Jönköping, Falun och jämföra med antalet träffar man får på Halmstad (det kommer till och med nya ansikten där allt eftersom man klickar på dem. Vad tusan gör alla dessa människor till vardags? Det skulle jag vilja veta...). I övrigt vilar jag min påse...

Det blåser och är kallt i väst - och Sydsverige. Rapporter från Stockholmsområdet gör gällande att det är TORRT I MARKERNA. Att Uppsala hade TRETTIO grader för några dagar sedan. Jag fattar ingenting. Här känns det som oktober.

Nu är jag i alla fall tillbaka i Hallands huvudstad och världens episka centrum, efter min tvådagarsutflykt i Skåneland. Den här stan är, om någon som ibland läser här nu har kunnat missa det, SKITROLIG! Det händer faktiskt att jag spontant börjar skratta när jag tittar mig omkring.

Eller så här: jag behandlade ju nyligen den här stadens, i vissa avseenden, likheter med diverse partycharter-orter. Man har ju brukat säga att till exempel spanjorerna har brukat förundras över de utländska turisternas klädstil. Sockor i sandaler(om det är äldre människor i Torrevieja),  de nordeuropeiska tjejernas vana att klä sig i nästan inga kläder alls(nu är det väl inte längre någon större skillnad mellan de olika nationaliteterna...). Och även de många nordbor som är "sommarklädda" fast lokalbefolkningen i det varmare landet tycker att det inte alls är varmt ute.

Här i charterorten Halmstad är det alltså INTE ALLS på det här viset. Turisterna går omkring inpackade i plast för att stå emot vätan(eller i alla fall klädda i vanliga "vårkläder"). Hallänningarna däremot. 13 grader, regn och snålblåst i dag. Undrar vad jag ska ta på mig....

Män i 40-årsåldern kommer ofta fram till flipflops, t-shirt med tryck och Bermudashorts. Tjejer i åldrarna 12-30. Jeansshorts, jeansshorts, jeansshorts. Avbrott för någon svart kort kjol, eller kanske khakishorts. Upptill kan man ha lite vad som helst. På fötterna vita tygskor eller sandaler. Det är nästan så man skulle vilja göra ett experiment och skruva ner temperaturen ytterligare bara för att se hur länge man kan ha jeansshort. 10 grader? 8 grader? Ännu lägre? Är det i själva verket så som jag starkt misstänker. Nämligen att man har på sig de här kläderna för att det står i almanackan att det är juli(och då står skalmanklockan i Halland på stranden, oavsett väder). Skulle de ha jeansshorts på sig om det (teoretiskt sett) var 25 grader varmt i mars?

Nu tänkte jag att jag snart ska gå och se AIK-matchen på en sportbar. Den är alltså inte heller som andra sportbarer(typ halvstor och inhyst på en tvärgata till den stora shoppinggatan i stan). Den är GARGANTUISK och ligger vid motorvägspåfarten. Något ställe i stan som visar matcherna har jag inte sett. De har väl utplånats av JÄTTEJÄTTE-baren. Som dessutom är ett hotell, vandrarhem samt har en swimmingpool i bästa Ayia Napa-anda. Plan och byggnämnden var antagligen nerknarkad(eller mutad) när beslutet togs. Arkitekten måste också ha gått på någonting(skönt att de bara har 86 tv-skärmar enligt egen utsago). Det sjuka är att den i stort sett aldrig är halvbesatt. Antingen knökfull eller helt tom.

Jag är ju relativ sett trött på allt, och har varit så en längre tid. Jag är riktigt trött även just nu. Det finns liksom ingenting intressant som jag bryr mig om. Dock. I "quality of life"-meckat Ängelholm ligger det tamejfan någon slags Ibiza-installation vid järnvägsstationen. För de avvikare som inte har haft vett att träffa sin äkta hälft(för all jävla framtid) vid Lunds universitet för många terminer sedan. Hur sjukt är det inte att Ängelholm(utan turisterna!) har en relativt sett bättre(eller i alla fall lika bra) nattklubb än Halmstad, som ju bygger hela sin identitet på nattklubbarna och turisterna. Som sagt, det är bara mitt fel. Allt är tråkigt. Det är inte någon annans fel. Men det är å andra sidan inte så många som vet att det är så mycket som är fel. Dock, om man måste bo någonstans så kan man nog faktiskt inte bo bättre än här. Till och med promenaden hem mitt i natten när jag var på så här dåligt humör var svår att inte tycka om(man fick ju gå över Rönne å, eller vad det nu heter...). Doftade sånt där som folk brukar plocka med sig hem från Medelhavet...

Okej, eftersom att det här är ett av de där ställena så kan kanske en konversation jag hade med någon i 35-40-årsåldern på någon slags restaurang vara både väldigt talande och av allmänintresse.
Hon: Dig känner jag inte igen(den intellektuella spänsten ligger här i att hon fattar att jag fattar var jag är någonstans)
Jag: Nej, stannade här mest av en slump
(bla bla , var kommer jag ifrån, vad tycker jag om Ängelholm etc.)
Jag: Men du bor här?
Hon: Jae...
Jag: Det har alltså gått bra för dig
Hon: Jag vet inte, men jovars...
Jag: Du och din man träffades på Lunds universitet och sedan vägrade någon av er att bo kvar där...
Hon: Vi är båda härifrån. Men vi har båda pluggat i Lund. Och vi hade inte någon lust att bo där, nej.
Jag: Och det här är Sveriges mest uthärdliga rikemanskommun?
Hon: Haha! Tycker du också det? Det är Sveriges bästa rikemanskommun!
Jag: Så vad gör du nu egentligen?
Hon: Jag är (beeeeeeeeeeep) på (beeeeeeeeeeep)
chefsbefattning        stort företag
(bla bla om vad man gör som sådan)
Jag: Så var här någonstans bor ni?
Hon: Havsbaden.
Jag: Det är fint, men det finns väl ännu flådigare områden här?
Hon: Haha! Så jävla larvig trodde jag inte att du var. Jag vill väl inte bo med några jävla byggherrar som grannar, eller?

Jag körde, körde och körde. Genom regntugnt men så klart bedårande vackert Österlen. Kom fram till Ystad där jag tänkte stanna. Såg en tjockis försöka parkera i säkert tio minuter innan jag själv kunde KÖRA UT från parkeringsplatsen där jag hade kört in för att förgäves leta efter parkeringsplats. Såg ännu fler husbilar och konstaterade att det ju är bra om det är sol tredje veckan i juli. Annars flockas soldyrkarna nämligen(i äääännu större utsträckning) i de orterna i sommarsverige som så att säga är "värda att se"(eftersom att människorna inte kan ligga på stranden). Summa summarum. Jag körde vidare, utan att gå utanför bilen i Wallander-land. Körde vidare, kom till Malmö. Det var fortfarande mulet. Jag körde vidare och tänkte stanna i Helsingborg, när jag kom på att det ju är det så kallade skånederbyt där i dag(den typen av "folkfester" är bara uthärdliga om man själv håller på något av lagen, så fick jag det sagt också...). Så jag körde vidare och är nu i Ängelholm(i själva verket närmare Halmstad än vad Malmö ligger nära Helsingborg, löjligt nog...). Men jag orkade helt enkelt inte köra mer bil. Ängelholm är väl intressant på så sätt att det är Sverige när det är lite för bra. Ängelholm är liksom en enda lång instrumentalversion av Oskar Linnros. Fantastiskt skön luft, massor av snygga människor, lagom mycket second hand och hantverk i förhållande till butikskedjor. Hotellet ligger granne med ett flygmuseum och en (sommarstängd) Bang&Olufsen-butik. Jag hatar som sagt att shoppa all slags hemelektronik. Men när det finns en Bang&Olufsen-butik i närheten känner jag mig ändå trygg. I parken är det en trädgårdsutställning för de välmående 65-plussarna. Alla får sitt här strax söder om Hallandsåsen. Här kan man köpa hus(om man har råd) och skaffa barn som man kan låsa in på John Bauer-gymnasiet i väntat på utdelning.

Ja herregud, finns det någonting att klaga på egentligen?  Snart får väl någon härifrån åka runt i landet och föreläsa om vad man som kommun kan göra för att stävja utvecklingen med nyöppnade thai-restauranger.
Avdelning: Det ska vara Bjäre-potatis och en fiskbil från Torekov....
Det enda som är konstigt är att det står en Loka-flaska inne på hotellrummet och inte Ramlösa(uttalas RAMMlösa). Slutar lokalpatriotismen verkligen så få mil från själva källan.

*Det där är tydligen kommunens "slogan".

Den här blandningen av människor är en chock efter två månader i Halmstad! När Attacks gamla klassiker dånar över etablissemanget väntar jag mig numera att 300 identiska människor(varav 200 kvinnliga blondiner i jeansshorts)  studsar upp som på en given signal i någon slags spontant koordinerad..dans...

Här var det ju någon riktigt skum blandning av tatuerad arbetarklass, bosnier, medelsvenssons och, tja..godsägare...(och ingen av dem direkt studsade upp...)

Nu tänkte jag att jag skulle göra en del imorrn också, därav min tidiga exit från detta ställe(det skulle inte minst vara intressant att se hur attityderna var mellan dessa grupper strax innan stängning...).

Eftersom att de här snabbanalyserna av våra städer är så populära hos läsarna följer här en snabbanalys av Kristianstad.
Det är jätte-jättelugnt här. En bilfri stadskärna och en stor park vid den fina ån. Mycket småfåglar. Långa boulevarder med träd utan särskilt mycket människor på. Den här stadens systerstad(ni vet ju att jag älskar att utse sådana) är naturligtvis Bologna. I relation till de respektive ländernas storlek är de här båda städerna ungefär jämnstora(i själva verket är väl Bologna lika stort som typ Malmö). Det är också de självutnämnda mat/livsmedelshuvudstäderna i Sverige och Italien. Det är förvaltande städer. Kristianstad har SINNESJUKT mycket offentlig förvaltning, i form av olika myndigheters etableringar, i relation till stadens storlek. Många människor här förvaltar också ett ett ekonomiskt arv samt ett medföljande efternamn(eller tvärtom...). Ute på gatorna ser man dock många av de i den här staden som inte alls är särskilt välartade. De välartade är väl samtliga vid någon kustremsa, fanns det läge att tro. Men så är det inte helt. Jag gick nämligen in i en restaurang, som såg mindre dyr ut än vad den var. Där satt en del av de förvaltande människorna. Jag övernattar ju här rätt mycket på grund av att det inte finns några lediga hotellrum i Österlens kustorter. Men på det stora hela är det i alla fall ganska uppfriskande jämfört med Halmstad. Ingen här verkar känna något behov av att bevisa något. Antingen så bryr man sig inte, eller så har man helt enkelt ingenting att bevisa. Det är inte(heller) lika många tjejer med jeansshorts som i Halmstad.

Fan vad sjukt att jag faktiskt funderade på att åka till Oslo i dag...

Nu hamnade jag i östra Skåne i stället. Simrishamn. Vilket fantastiskt ställe, om man tar bort majoriteten av "besökarna", det vill säga. Vissa av dem önskar man ju nästan att de hade åkt till Oslo i stället(det här var över gränsen, men det var en alldeles för oemotståndlig punchline). Eller för att förtydliga: Replik från stockholmare på väg in i ett kafé nära hamnen: "undrar om dom har latte här, haha!". Som i att det skulle de inte ha, eller? Jag fattar ingenting. Hur lyckas man med att vara så efterbliven om man nu enligt de flesta tecken bor i Sveriges huvudstad? Ett bra tips till en del stockholmare på semester kan vara att hålla käften. Tyvärr så är de som håller käften inte idioter, och vice versa.  2011 års kanske sötaste tjej så här långt jobbar för övrigt på Systembolaget i Simrishamn. Nu är jag i Krisitianstad.

"Kos, Ayia Napa, Ibiza, Sunny Beach eller Halmstad? ;) " står det på en affisch som har för avsikt att marknadsföra en av sommarens klubbkvällar. Hur vore det om man tog bort den där smileyn och skickade vidare frågan till kommunstyrelsen?  Till och med Roberts Coffey har fullständiga rättigheter här. Jag menar alltså inte att de inte ska få ha det, men det är ganska så talande för "klimatet" i staden jämfört med de flesta andra orter i landet där man just nu "diskuterar" frågor av den här karaktären. Här är det, och har aldrig varit något snack, liksom.

Beträffande den citerade frågan kan jag meddela att jag inte har någon erfarenhet av Kos och Sunny Beach. Klubbarna är bättre(ehh, no shit sherlock...) på Ibiza och Ibiza stad är en riktigt avslappnad semesterpärla. Som Torekov fast med mer tjo&tjim samt P. Diddy i stället för styrelseordförandena för bolagen på stockholmsbörsens a-lista. Sunny Beach tror jag är risigare än Halmstad, och helt utan smileys. Kos, som sagt svårbededömt. Men på Cypern har jag i alla fall varit. Ayia Napa, tja, kanske. Men när jag var på Cypern var det 38 grader varmt. Här är det 18 - och regn.

*Och nuförtiden kommer man ju INTE med charter till varken Ibiza(när fan gick det svenska charterresor dit egentligen?) eller Kos...

Frågan har rests av fler än en person i relativ närtid. Så här kommer då någon slags motvikt i ingen särskild ordning.

*Uppsala. Faktiskt. Har ganska unik karaktär och är civiliserad tack vare sin långa historia som lärosäte, vilket gör att den också är mentalt mer "öppen" än många andra svenska städer. På minussidan finns att det ofta blåser och är liksom råkallt i luften. Saknar dessutom hav.

*Helsingborg Oslagbart läge geografiskt. Havet mitt i stan. Omvärlden känns nära även på andra sätt. Dock påtagliga klassklyftor som märks väldigt tydligt, även inne i själva stan. Detta har väl dock att göra med att det här till skillnad mot många andra svenska platser faktiskt är en stad, med en ganska stor, utbildad och rik(som i pengar, ja...) befolkning. Det är fler än jag som har Helsingborg på en lista över "ställen där jag skulle kunna tänka mig att bo", vilket (tyvärr) också gör att bostadspriserna i stort sett bara slås av Stockholm i Sverige.

*Malmö Den svenska staden, huvudstaden inkluderad, som känns mest som att den ligger i världen. Med svenska mått mätt är det också svindlande skillnader mellan "högt" och "lågt". Detta på alla möjiga sätt. Frågan är om det är en särskilt "bra" stad att bo i. Jag har hört båda delarna. Men här flyttar man ju traditionellt "ut ur stan" när man "har råd", snarare än tvärtom som det ju är i många andra städer. Vilket väl bidrar till att typ Lomma alltid ligger etta eller tvåa på Fokus lista över "Sveriges bästa kommuner". Medan Malmö ligger runt tvåhundrastrecket...

*Karlskrona Där har jag ju faktiskt till och med lyckats med att klara av att bo i omgångar. På plussidan finns genial stadsplanering(man har faktiskt ingen användning alls för bil, om man inte ska åka från stan det vill säga). Sveriges, vågar jag nog påstå, vackraste stad rent estetiskt. Och Sveriges skönaste klimat på sommaren. Minuskontot är ett lite avlägset geografiskt läge(men så långt är det ju inte till exempel till Skåne) och ett rätt komplicerat system av samhällsklasser, som väl i viss mån liknar Helsingborg. Det var ju när IT kom i slutet på 80-talet som man fick en stark medelklass. Annars har det ju varit varvet, men också rätt mycket adel, markägare, överstar och annat. Det sitter liksom kvar på något sätt som nog är mer negativt än positivt ändå. Dessutom väl liten stad.

*Kristianstad Slänger jag väl in mest i brist på annat. Här hade kanske Umeå kunnat ligga om det inte låg i Norrland rent geografiskt. Kristianstad kan här också vara ett ganska vitt begrepp, vill jag tillägga. Det är snarare den största orten i ett attraktivt landområde. Jag vill också plussa för människorna där(och därifrån..) som faktiskt ofta är mycket civiliserade och trevliga.

Stockholm och Göteborg då? Det sistnämnda har jag aldrig tålt. Stockholm hade varit med för tio år sedan. I dag är det tyvärr allt för dränerat på karaktär. Det har växtvärk i väldigt många bemärkelser. Dessutom får man ju lite bedömma städerna i relation till sig själva. Och då gör till exempel Uppsala "Uppsala" mycket bättre än vad Stockholm gör "Stockholm".

Man har ju hamnat "ute" en del genom åren. Men jag tror aldrig att jag har blivit så nedstämd av någonting som att göra Halmstad på "sommaren". Det är ju fullständigt vidrigt. Det har egentligen ingenting med "brat" eller "svennebanan"-ytterligheten att göra (som jag antar att det ligger nära till hands att koppla in...). Det är bara rakt igenom fruktansvärt. Stackars människor. Varför är de här?  Man bara önskar sig ett stadshotell för länge länge sedan, och önskar att de fick vara där.

Roxette på väääääärldsturné mitt i soooommarrrn?! Äääär inte dom också från Häalmstad? I såååå fall de enda Häalmstad-borna som åker nåååågonstans på sooommmarrrn. Han Päääärrrs hoteeeell ligger ju alldeles jämte.  Vem sköter deeeeeet när han är borrrta?

Christopher i artikeln kommer från Lund och ska baaaarrra hålla käften. Det är baaaarrra hallänningar som får uttala sig pååååå och åom soooommarrn.

Efter en jobbhelg gick jag ner till Hemköp(som har ett skönt livsmedelsmonopol i centrala Halmstad) för att inhandla lite grejer som fattades. Det gjorde också den genomsnittliga Halmstadtjejen före mig i kön. Men där jag köpte ett paket mjölk, ett paket yoghurt och en fullkornslimpa köpte hon...

Alltså man måste se personen framför sig. Hon är alltså i likhet med alla andra Halmstadtjejer pepparkaksbrun, trots antagligen fler regntimmar än soltimmar under juli månad så här långt. Klädd i Hallandstjejernas monopolplagg jeansshorts och vita tygskor. Så vad köpte hon då? Det som alla Halmstadtjejer går och köper en söndagskväll i juli.
Liksom: Jag ska ner och handla, behöver du någonting?
Ja, vi saknar en ananas, tuggummi med ananassmak, marshmallows optimerade för grillning samt två rymdgubbefärgade sportdrycker som jag aldrig har sett förut...

Stekare brukar det i Sverige vara populärt att kalla en viss typ av människor som gärna får komma från stockholmsområdet. I Halmstad har människorna snarare grillats över öppen eld.

Är man inte grillad så är man i alla fall hjärntvättad. Alltså, ingen här åker någonstans på sommaren. De är hemma och grillar och besöker Mårtenson och Leffes. Skitsamma om det regnar liksom. "Ingenting slår Halland på sommaren" Till och med hyfsat världsvana konstnärer med lokal anknytning liksom: Näej, varför skulle man åka någonstans på sommarn? Alla kommer ju hit... M-e-l-l-b-y-s-t-r-a-n-d!

Tricken är att inte köpa någonting alls och att spara, men inte minst att KASTA, rätt saker. 

(Zygmunt Bauman, Österlen, Ann Heberlein...)

Jag minns inte ens när jag köpte någonting som varken var en upplevelse, gick att äta, eller tillhörde
"hygienprodukter". Jag ersätter en del kläder när de blir väl slitna, det är allt(men då kan det ibland bli dyrt). Jag AVSKYR alla elektronikprodukter, affärerna de säljs i och människorna som säljer dem.

Ska man verkligen behöva köpa en utlandssemester som substitut för utebliven sommar? I dag var det ju en fin majdag, med allt vad det innebär. Men det var den sextonde juli! Nu kommer enligt prognoserna ett gäng helt okej (slutet av) september-dagar...

Vi är värda bättre efter den satans vintern som var.

Skillnaden är:
I Karlskrona ser man havet överallt, solen skiner och (faktiskt!) tillräckligt många lyssnar på den här(samt "isch")
I Halmstad ser man inte havet någonstans, det är mulet och regnar, och folk lyssnar på dålig musik överallt.

Herregud, snacka om turistfälla! Halmstad, Varberg och Birka tror jag är det här landets värsta turistfällor. Eventuellt några orter i Bohuslän också, där jag helt enkelt inte har varit. Jag är ju inget fan alls av västkusten, bortsett från skaldjuren.

Ja, herregud. Lite regn har väl ingen dött av, särskilt inte om man påstår sig ha satt M:et i Manchester.
Han borde ta efter AIK-publiken, som på en match i nollgradig blåst samt regn för några år sedan började sjunga den vid pissväder traditionsenliga
Bättre när det regnar, ja vi är bättre när det regnar
Fram till dess att det blev snöblandat då man bytte till
Lika bra i snöstorm, ja vi är lika bra i snöstorm

Om man nu vill ha en chans att ändå vara lite raffinerad kan man lyssna på den här remixen av Adrian Sherwood. Ackompanjerar skitvädret på ett alldeles strålande sätt.

Man kan på samma sida också läsa det här, vilket jag inte har hunnit göra ännu, men jag utgår ifrån att det är bra.

Det ska bli intressant, mycket intressant, att närvara vid morgondagens Morrissey-konsert i Helsingborg.
Vad håller han egentligen på med? Inget skivkontrakt(!), i krig med de egna fansen, och attackerad av någon slags hund!?

Samtidigt, vem skulle ersätta honom om han skulle sluta(hålla på så här)? Mellanmjölkspaketet, potatissäcken, schampoflaskan? Eller kanske en Ipad?

Jag har som sagt aldrig blivit så lite överraskad som här i Halland.
Men just nu kan man väl inte direkt säga att mina olika före detta arbetsorter överraskar så mycket(när jag gör ett svep på måfå).

Om ni bor för länge i Strängnäs (bilden ÄR Strängnäs!)kommer ni att börja samla på någonting udda, nästan helt säkert med militär anknytning. Extra plus är om det har med konstiga farkoster att göra.( Ni kommer dessutom att starta ett helt eget politiskt parti med frågor som främst rör er själva).

I Flen kommer ni att knäcka slogans som ingen utanför (just den!) kommunen fattar, när ni inte står och undrar varför tåget inte kommer, det vill säga.

Och i Karlskrona. Tja, jag hittade ingenting om den eviga följetången solmätaren(de har ju stängt in allt man vill läsa på den där hemsidan också). Nu får man hålla till godo med en blogg om hästsport. Det var i och för sig lite mer oväntat än segelbåtsbloggen som jag kallt räknade med. I hästsport ska man väl hålla sig borta från vattnet?

Är det förresten bara i Halmstad det är en hejdundrade renässans för 1991 års sommarplåga? Den har kommit starkt de senaste veckorna. Jag skulle säga att den bara är slagen av Mr. Saxobeat, Sommartider, Eric Amarillo, Danza Koudouro(stavning?) och eventuellt någon ytterligare Gyllene Tider-låt. Det här är ju som ni säkert har förstått vid det här laget ett helt osannolikt ställe. När jag tänker efter så är det kanske(tyvärr?) så att 1991 års sommarplåga inte alls har kommit tillbaka. Den kanske helt enkelt aldrig har varit borta härifrån...

Jag tar mitt ansvar som undersökande journalist även på fritiden. Allt för att komma underfund med var det är jag egentligen har hamnat. Jag har ju vid några tillfällen belyst konformiteten här i Halmstad, eftersom att det var någonting som verkligen slog mig när jag kom hit. Varför det är på detta viset är naturligtvis svårt att svara på, men jag har tidigare närmat mig förklaringar som har att göra med att det är en residensstad i ett annars mycket bonnigt landskap, som på grund av detta behöver hävda sig och vara så långt ifrån ladugården som möjligt.

Men konformiteten kan ju antagligen också komma av just detta. Människor med nästan identiska bakgrunder inom jordbruket flyttade till staden där de upphörde med jordbruket, klippte sig, köpte ett gymkort och ett par solglasögon. Det gick ganska fort och antagligen släpar man därför efter med svaret på frågan vad i hela friden skulle jag hit och göra från första början?

Andra förklaringar kan ha att göra med att det här är en gammal militärort, men det finns det ju många av i landet, som inte har en tillnärmelsevis lika konform mentalitet och ett lika uniformt mode.

Och nu tror väl ni att jag är ute och och hårddrar/ hårdvinklar för att jag ska kunna stärka tesen jag var ute efter från första början. Men så är det faktiskt inte. För en tid sedan sade jag delvis på skoj till en person att alla här heter antingen Bengt Johansson eller Johan Bengtsson, och om man inte kommer ihåg vad någon person heter så kan man chansa på dessa två namn(om det är en man det vill säga, det är lite större variation på de kvinnliga förnamnen). Så nu när jag inte hade någonting att göra tog jag hjälp av Birthday.se för att ta reda på hur många som faktiskt heter Bengtsson i Halmstad, jämfört med de tätorterna som ligger strax före staden på listan över Sveriges 20 största tätorter. Det blir ju då bara de som är födda till och med 1993, så ett visst "mörkertal" blir det.

Eskilstuna - 60 185 invånare, varav 123 Bengtssons till och med 1993
Täby - 58 593 invånare, 99 Bengtsson
Karlstad - 58 544 invånare, 230 Bengtsson(överraskande bra siffra!)
Växjö -  55 600, invånare, 303 Bengtsson
Halmstad 55 688, invånare, 958 Bengtssons till och med 1993!

Om man ytterligare jämför Växjö och Halmstad, som ju är nästan jämnstora och dessutom ligger ganska nära varandra geografiskt och kulturellt, så märker man att Halmstad piskar Växjö även när det kommer till efternamnet Johansson. Drygt 400 fler heter Johansson i Halmstad, och då är det ändå fruktansvärt många Johansson i Växjö.

Men hur högt upp på listan över Sveriges största städer måste man då gå för att hitta en stad som har fler Bengtsson än Halmstad? Svaret är förbluffande. Jag tänkte att det var lagom att prova med Örebro som med sina dryga 98 000 invånare är Sveriges sjätte största stad. Den kom inte i närheten. Västerås, Linköping, Norrköping, Jönköping kom inte heller i närhteten. Uppsala på fjärde plats? Nej. Men Malmö med en kvarts miljon människor då? 947! Nära skjuter ingen hare här på fortet. Man måste upp till Göteborgs 510 491 invånare för att rekordet ska ryka! Och då är det ändå inte med stor marginal - 1 034 träffar fick jag i götet. Stockholm har för övrigt ungefär 300 färre Bengtsson än Halmstad.

Fatta hur stor andel Bengtsson och Johansson det var här innan folk började byta bort namnen mot något
tillkämpat(det finns det också en hel del av här nämligen).

Vart jag vill komma med det här? Ni får faktiskt dra era egna slutsatser.

Plats som brukar få en massa skit(men absolut inte ska ha det): Torekov. Trevliga skåningar, trevliga stockholmare, trevliga gästarbetare, superbt tillagad kummel i hamnen, sommarstugor(som inte ser så där väldigt märkvärdiga ut) för 25 miljoner, människor som är trygga i sig själva, kör vanliga bilar. Ser man en sportbil så är det en riktig sportbil. Alltså en Ferrari eller någon äldre Aston Martin-variant. Det är i Båstad kommuns centralort Båstad som idioterna delvis härjar(inte minst från och med i dag och en vecka framåt).

Annars kännetecknas Båstad kommun, och angränsande Ängelholm ska tilläggas, av en blandning av ambitiösa barnfamiljer, jordbrukare(som så att säga "klarar sig"). Men kanske allra mest av människor som efter ett långt och framgångsrikt yrkesliv i Malmö/Lund, Stockholm, Köpenhamn eller London kan unna sig att, så att säga, "dra sig tillbaka". Kanske jobba lite för skojs skull, om någon frågar.

"Tennisveckan"(det är egentligen två tennisveckor, damerna spelar den här veckan) börjar nu alltså i Båstad. Men det verkade ändå betydligt lugnare där i dag än på – TYLÖSAND! Herregud, om ni har tänkt åka hit på semester – tänk om! Om man bara känner till en strand i hela Sverige så är det ju denna. Vilket märks, ska jag berätta. Alltså Tylösand ligger EN MIL från centrala Halmstad, det verkar som att många missar det. Man bokar boende någonstans i Halmstad och sedan måste man ta bilen(om man inte har en cykel med sig, eller vill åka buss i en evighet) till stranden. Tror ni då att det finns "lagom många" parkeringsplatser vid Tylösand en dag i juli när det är sol? Alltså om ni vill semestra i en stad i hyfsad storlek(alltså som inte bara är ett "badsamhälle" med några restauranger och en camplingplats) och dessutom vill kunna bada i(alltså inte UTANFÖR, även om det naturligtvis också är möjligt) densamma, besök då i stället förslagsvis Helsingborg eller Karlskrona! Gotland, Öland, Halmstad. Gotland, Öland, Halmstad. Herregud. Majoriteten av svenska folket är verkligen brutal semesterhjärntvättade. Nästan mer så när det gäller inrikes än utrikes.

Men Halmstad/Laholm har väl "de bästa stränderna"? De tycker så själva. De är "bra", absolut! Men bäst? I beg to differ. Jämfört med till exempel de på Österlen lär de ju ligga ordentligt i bakvattnet...

1) Falun
2) Halmstad
3) Växjö
4) Karlstad
5) Örebro

Så, nu vet ni. Intressant va?

Tycker det är lite anmärkningsvärt att så många recensenter är så pass kallsinniga till det nya Brian Eno-albumet. Jag tycker att det skulle vara lite intressant att se hur reaktionen hade varitit om man inte hade vetat att det var Eno. Nu är det ju mycket "jaja, den här snubben har uppfunnit hjulet tre gånger, och nu är han här med någonting som låter som ett soundtrack till MoMA".

Det handlar väl liksom mer om att det är världen i sig som är ointressant. Typ Eno gör det här i sömnen, samtidigt ger vi "fyra" till en massa skivor som inte gör någonting annat än att försöka efterlikna de ljudbilder som Eno en gång uppfann. Och för tre år sedan(när de andra som bäst som vanligt höll på med att försöka härma honom) gjorde Eno den enda låten som alla på hela jordklotet kommer ihåg från 00-talet, och som knappt ingen, oavsett "förkunskaper" tyckte var dålig(han var "producent", men det är ju naturligtvis 90 procent av det där). Då var det cirka 30 år sedan han var som mest banbrytande...

Åhus, Simrishamn och/eller Ystad. Finns det inte ett ledigt rum i någon av södra Skånes kustorter i helgen? Jag får "närliggande förslag" på Kristianstad och Lund. Inte något större fel på de städerna i vanliga fall. Men INGEN har någonsin åkt frivilligt till Lund i juli. Jag lovar. Jag vill se havet!

Man kan tycka att jag är sjukt förutsägbar i mina Hanö-buktspreferenser, typ en parodi på mig själv.

Men jag pallar inte vara i monostaden Halmstad, eller för den delen buskisstaden Falkenberg eller sanddynen Laholm. Hur kan dessa torftiga orter vara bland landets mest besökta WHAT SO EVER?! (Stockholmsområdet i juli lär ju vara typ det näst tråkigaste som finns, så "hemåt" tänker jag inte heller åka)

Nu spelar de Mr Saxobeat igen, och tjuter ikapp med fiskmåsarna. Det är alltså måndag på Hallandskusten.

Jag ska börja dricksa på alla Halmstad-etablisemang som INTE spelar Gyllene Tider. Hör jag "Flickan i en Cole Porter-sång"(en gång till) så tror jag till och med att jag börjar bråka om någonting på notan.

Trevlig match på Örjans vall. Jag tror, utan att överdriva, att hälften av publiken var AIK:are. Det gick så långt så att de två AIK-dominerade sektionerna började internhånas sinsemellan.

De essentiella Gessle-låtarna, direkt från platsen där Halmstad Badklubb imorgon spelar hemmamatch mot AIK (mitt i någon slags å). Edit: Det är efter en promenad på stan tveksamt om badklubben kommer uppleva det som en hemmamatch. Har inte klubbarna någonting att säga till om? "VI VILL INTE HA AIK "HEMMA" I JULI!" borde då vara ett rimligt statement från badklubbens sida...
1)Under en sten, i en sjö, i en skog
Om man ändrar lite i titeln så får man det mörker som många menar fattas helt i Gessles repertoar. Under en sten, i en sjö, en skog skulle likagärna kunna vara titeln på en Kent-låt utgiven den 23 oktober valfritt år.

2) Sommartider ( hej, hej!)

3) Juni, juli augusti
Också de enda tre månaderna när någon har lyssnat på någon musik som Gessle har gjort på svenska.

4) Kung av sand
Tomhet är temat, tomhet är känslan(fast inte på samma sätt). Det är bara tomt. Det finns en lång, lång sandstrand(flera stycken faktiskt). Och lite nyfunkis. Just nu också massor av idrottare i alla möjliga jävla sporter. Precis överallt!

5) När vi två blir en
"Vi tar cyklen(ändrat av mig, min anmärkning) ner till city(menar han torget där Hemköp ligger?) när bussen slutat gå". Och vad tusan ska de göra där när bussen slutat gå? Det är förmodligen stängt.

6) The Look
Den bästa Gesslelåten. Men den säger ingenting om någonting. Därför hamnar den inte högre.

7) The Big L
Den näst bästa Gesslelåten.                " "                     " "                                      " "

8) Neverending Love
Den tredje bästa Gesslelåten            " "              " "                      " "

9) Paint
Nydisco nästan.

10) Vulnerable

Fotnot: Gessle har inte skrivit låten Tylö Sun.

Halllå där...
.."det svenska musikundret".
När ska ni göra någonting som är intressant på riktigt?

Jag har ju varit inne på det här tidigare vill jag minnas, och jag ska därför inte tjata om fantasilösheten hos våra inrikes ständigt väldigt hyllade etablerade artister. Det finns också en väldigt naturlig förklaring till allt detta. När man så att säga tycker sig slå i taket inom sin sfär i Sverige så finns det ju OÄNDLIGT med ytterligare inspirationskällor i form av föregångare i främst Storbritannien och USA, om man vill "byta (lite) spår".

Om man däremot själv är själva inspirationskällan eller alltid har befunnit sig väldigt nära själva ursprungen både mentalt och geografiskt, så måste man tänka och göra väldigt mycket utanför boxen om man känner sig tvingad att göra något nytt/annat.

I den här staden där jag nu befinner mig är ju Per Gessle den store sonen..., förlåt jag menar ideologiske envåldshärskaren. Hans konstnärsskap kan man dela upp i tre perioder.
1) När han berättade om hemstadens stränder och solbrända flickor.
2) När han erövrade världen med självhäftande melodier och svårslagna nonsenstexter på engelska.
3) När han skildrade hur det känns att sitta på en sten, vid en sjö, i en skog och fiska. Det är när han kom till den här tredje punkten som han, om han inte hade haft det mentala handikappet att komma från Halmstad, hade kunnat göra någonting...annat...