Svårt att träffa tonerna

Sveriges största morgontidning avslutar en, ehhh, stark dag(bara den där söderbonanzan som med rätta blivit fullständigt avrättad i kommentatorsfältet) med att re-write:a en artikel från Daily Telegraph om vilka låtar britterna brukar välja på karaoken. Det låter som någonting jag brukar skriva om här, men frågan är om jag hade gjort det på DN. Om man läser här får man ju så att säga skylla sig själv. Till saken hör att jag inte saknar en enda låt på den där avrättningslistan. Den hade helt enkelt inte varit helt komplett utan något av inslagen. Att de mest sentida inslagen är mer än lovligt torftiga låtar från Robbie Williams och Ricky Martin säger så mycket om vår tid. Den jobbigaste låten på listan att tvingas genomlida är sannolikt Delilah. Mest brittisk julfest(vilket tydligen är anledningen till att man har sammanställt listan) är det så klart över det enda representerade Stock Aitken Waterman-kadavret. I viss konkurrens med B-52s.

Jag hörde en gång för några år sedan från någon människa i den svenska karaokebranschen att den här är populärast på svensk karaoke(framförallt texten är ju typ skräddarsydd för karaoke). Det verkar troligt. Jag har ett svagt minne att jag för längesedan var på en karaokebar när några gick upp och beställde just den, för att sedan istället sjunga en fotbollsvariant av den här. Det lät inte alls bra, men var fruktansvärt kul.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0