Testa dig själv!
Är du en wanker, tosser, twat eller en helt vanlig moron?
Testa dig själv här!
Det har jag börjat funderar över de senaste dagarna när jag avverkat andra säsongen av Ashes To Ashes (detta gjorde jag naturligtvis online på någon av alla de sajter som befinner sig i någon form av laglig gråzon. Hur svårt kan det vara att börja sända alla populära serier samtidigt i alla länder?!)
och dessutom sett de två specialavsnitten av The Thick Of It!(som någon på svenska har valt att översätta till Trist, herr ministern!).
Ashes To Ashes är underhållande och har ett fantastiskt soundtrack. The Thick Of It! handlar alltså om brittiska spin-doctors( och det behöver därför inte beskrivas hur roligt det är).
Men mest av allt är de båda tv-serierna en festival i engelska själs-och könsord. Själv känner jag mig mest som en twat. Det verkar ofta användas för att sticka hål på uppblåsta typer som inte har någonting särskilt att komma med. Det är till exempel nästan omöjligt att tunnelbanestationen Uxbridge i London kan nämnas i tågens högtalarsystem (this train goes to ....Uxbridge) utan att någon lagom högt till sina medpassagerare känner sig tvingad lägga till twats!
En Oxbridge-twat är i ursprungsbetydelsen någon som har gått på något av universiteten Oxford eller Cambridge. Detta har sedan utvidgats till att innefatta människor som verkar ha gått på något av dessa universitet, eller som kanske bara har gått på vilket annat universitet som helst. Andemeningen har väl nuförtiden förflyttats från att sticka hål på överklassen, till att sticka hål på den socialliberala (The Guardian!) övre medelklassen.
Wanker har mer arbetarprägel och avsikten känns lite mer som att förlöjliga någon som ett hjon, snarare än uppblåst tönt.
I mitt liv som twat håller jag just nu på och funderar över om jag ska ta en fucking praktikplats som jag har blivit erbjuden, eller om jag i alla fall ska åka ifrån det här just nu på det stora hela mycket oinspirerande landet till den betydligt mer inspirerande staden Madrid.
Framtiden för den så kallade mediebranschen ser ju därutöver allt annat än ljus ut. Jag menar vilken journalist vill du/jag vara?
*Re-write idioten. Sitter och skriver av andra tidningars artiklar på en hemsida. När du inte re-writear lägger du upp olika webbtest. Vad kan du om fåglar, Melodifestivalen, Madonna, wankers?
*Den rövknullade reportern. Tar ett trevligt pressmeddelande. Åker ut till intressegruppen som skickade det, och gör en artikel i morgondagens tidning. Alternativt, tillverkar kundtidningar.
*Den mutade “journalisten”. Sitter i ett hav av testprodukter, skriver 250 tecken om de som man tycker är bäst som någon annan sedan får frilägga bilderna till.
*Frilansjournalisten. Sover till klockan elva, tar därefter sin lap-top och sätter sig på ett lattehak på Götgatan för en kombinerad fukost, lunch, eftermiddagsfika och i värsta fall även middag. Om det handlar om en kvinna har hon alltid minst två grejer på gång. En intervju med någon som har öppnat en handelsträdgård samt en ögonvittnesskildring från årets höjdpunkt – Bokmässan.
*Experten på “sociala medier”. Kommentar överflödig.
*Den helt vanliga nyhetsreportern. I brist på tid, engagemang eller andra idéer på redaktionen får man helt enkelt dra så hårt det går på i stort sett vad som helst av det som finns. Att detta sedan i stort sett är missvisande och gör mer från än till i samhället spelar liksom ingen roll. Inte för de inblandade just där och då i alla fall.
Eller för att återgå till den fiktiva nattredaktionen på Daily Mail från gårdagens avsnitt av The Thick Of It! Ungefärligt samtal.
Reporter: What do we do if we actually don´t have a story?
Nattchef: Then we will have to put some celebrity on the front page and have a big fucking sudoku!
Det var faktiskt skönare innan jag hade flera valmöjligheter för de närmsta månaderna. Nu tror jag att jag går ut i skogen, det är dessutom trendigt har jag läst.
(Inlägget är inte publicerat i realtid då mitt internet inte fungerade mitt på dagen, vid det här laget är det väl mörkt i skogen).
Det var faktiskt skönare innan jag hade flera valmöjligheter för det kommande halvåret.
Lägg därtill magsårs-arbetsmarknaden och en inte helt upphetsande lönesituation så kan man fråga sig vad man gör här/där egentligen.
Testa dig själv här!
Det har jag börjat funderar över de senaste dagarna när jag avverkat andra säsongen av Ashes To Ashes (detta gjorde jag naturligtvis online på någon av alla de sajter som befinner sig i någon form av laglig gråzon. Hur svårt kan det vara att börja sända alla populära serier samtidigt i alla länder?!)
och dessutom sett de två specialavsnitten av The Thick Of It!(som någon på svenska har valt att översätta till Trist, herr ministern!).
Ashes To Ashes är underhållande och har ett fantastiskt soundtrack. The Thick Of It! handlar alltså om brittiska spin-doctors( och det behöver därför inte beskrivas hur roligt det är).
Men mest av allt är de båda tv-serierna en festival i engelska själs-och könsord. Själv känner jag mig mest som en twat. Det verkar ofta användas för att sticka hål på uppblåsta typer som inte har någonting särskilt att komma med. Det är till exempel nästan omöjligt att tunnelbanestationen Uxbridge i London kan nämnas i tågens högtalarsystem (this train goes to ....Uxbridge) utan att någon lagom högt till sina medpassagerare känner sig tvingad lägga till twats!
En Oxbridge-twat är i ursprungsbetydelsen någon som har gått på något av universiteten Oxford eller Cambridge. Detta har sedan utvidgats till att innefatta människor som verkar ha gått på något av dessa universitet, eller som kanske bara har gått på vilket annat universitet som helst. Andemeningen har väl nuförtiden förflyttats från att sticka hål på överklassen, till att sticka hål på den socialliberala (The Guardian!) övre medelklassen.
Wanker har mer arbetarprägel och avsikten känns lite mer som att förlöjliga någon som ett hjon, snarare än uppblåst tönt.
I mitt liv som twat håller jag just nu på och funderar över om jag ska ta en fucking praktikplats som jag har blivit erbjuden, eller om jag i alla fall ska åka ifrån det här just nu på det stora hela mycket oinspirerande landet till den betydligt mer inspirerande staden Madrid.
Framtiden för den så kallade mediebranschen ser ju därutöver allt annat än ljus ut. Jag menar vilken journalist vill du/jag vara?
*Re-write idioten. Sitter och skriver av andra tidningars artiklar på en hemsida. När du inte re-writear lägger du upp olika webbtest. Vad kan du om fåglar, Melodifestivalen, Madonna, wankers?
*Den rövknullade reportern. Tar ett trevligt pressmeddelande. Åker ut till intressegruppen som skickade det, och gör en artikel i morgondagens tidning. Alternativt, tillverkar kundtidningar.
*Den mutade “journalisten”. Sitter i ett hav av testprodukter, skriver 250 tecken om de som man tycker är bäst som någon annan sedan får frilägga bilderna till.
*Frilansjournalisten. Sover till klockan elva, tar därefter sin lap-top och sätter sig på ett lattehak på Götgatan för en kombinerad fukost, lunch, eftermiddagsfika och i värsta fall även middag. Om det handlar om en kvinna har hon alltid minst två grejer på gång. En intervju med någon som har öppnat en handelsträdgård samt en ögonvittnesskildring från årets höjdpunkt – Bokmässan.
*Experten på “sociala medier”. Kommentar överflödig.
*Den helt vanliga nyhetsreportern. I brist på tid, engagemang eller andra idéer på redaktionen får man helt enkelt dra så hårt det går på i stort sett vad som helst av det som finns. Att detta sedan i stort sett är missvisande och gör mer från än till i samhället spelar liksom ingen roll. Inte för de inblandade just där och då i alla fall.
Eller för att återgå till den fiktiva nattredaktionen på Daily Mail från gårdagens avsnitt av The Thick Of It! Ungefärligt samtal.
Reporter: What do we do if we actually don´t have a story?
Nattchef: Then we will have to put some celebrity on the front page and have a big fucking sudoku!
Det var faktiskt skönare innan jag hade flera valmöjligheter för de närmsta månaderna. Nu tror jag att jag går ut i skogen, det är dessutom trendigt har jag läst.
(Inlägget är inte publicerat i realtid då mitt internet inte fungerade mitt på dagen, vid det här laget är det väl mörkt i skogen).
Det var faktiskt skönare innan jag hade flera valmöjligheter för det kommande halvåret.
Lägg därtill magsårs-arbetsmarknaden och en inte helt upphetsande lönesituation så kan man fråga sig vad man gör här/där egentligen.
Kommentarer
Trackback
