Experiment



Hur länge går det att lyssna på Göran Persson?

Jag ligger nämligen i skrivande stund och (gravt försenat naturligtvis) lyssnar på vår förre statsministers berättelse om sitt eget liv.
Uppläsare: Göran Persson, naturligtvis.

Så här i början på cd två av tretton kan jag konstatera att det naturligtvis är sövande i kubik. Jag vet inte varför, men förutom sövd har jag alltid blivit hungrig av att lyssna på GP. Men det är inte vilket matsug som helst, utan efter sån där husmanskost som gjort en klassresa paralellt med GP. Strömming eller rotmos med fläsk skulle vara gott. Efter tretton cd-skivor kommer jag att vara utsvulten. Så varför utsätter jag mig för detta? Jag känner väl att jag någon gång måste ta mig igenom det här, för att kunna lägga epoken med den sista riktiga betongsossen till handlingarna på riktigt.

*Tillägg. Han har till och med under tiden som den här texten skrivits pratat om såväl strömming som landgångar.
Det här går nog inte ändå...

*Tillägg 2. Jag har gett upp. Eller för att citera huvudpersonen själv direkt efter valförlusten 06:
Finns det inget käk här?!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0