You are, you are...
Det är alltid lika konstigt när man vaknar med känslan av att dagen kommer att vara en väldigt lättnavigerad räkmacka
- och det sedan blir precis tvärtom.
Inte för att så mycket har gått emot mig personligen. Men det har (verkligen) gjort det för vissa andra. Det lätsamma turistsvepet(ack dessa sommarstäder!) utfördes visserligen som planerat. Men med en ständigt närvarande stress samt oroskänsla vilande i bakhuvudet. Det positiva detta för med sig är ändå att fredagskänslan har återfunnit sig. Den brukar ju annars vara relativt bortblåst mellan juni och mitten av augusti.
Detta firas med veckans Masters at Work-remix. Som har sitt ursprung i Linda Cliffords helt fantastiska You are, you are.
Helt otroligt att jag inte lyckas hitta den på Youtube*.
Curtis Mayfield - eat you heart out! (i alla fall i det här väldigt snäva urvalet. Han förstör den.)
*Jag är egentligen emot Spotify som samtidsnorm.
- och det sedan blir precis tvärtom.
Inte för att så mycket har gått emot mig personligen. Men det har (verkligen) gjort det för vissa andra. Det lätsamma turistsvepet(ack dessa sommarstäder!) utfördes visserligen som planerat. Men med en ständigt närvarande stress samt oroskänsla vilande i bakhuvudet. Det positiva detta för med sig är ändå att fredagskänslan har återfunnit sig. Den brukar ju annars vara relativt bortblåst mellan juni och mitten av augusti.
Detta firas med veckans Masters at Work-remix. Som har sitt ursprung i Linda Cliffords helt fantastiska You are, you are.
Helt otroligt att jag inte lyckas hitta den på Youtube*.
Curtis Mayfield - eat you heart out! (i alla fall i det här väldigt snäva urvalet. Han förstör den.)
*Jag är egentligen emot Spotify som samtidsnorm.
Kommentarer
Trackback
