Återuppståndelsernas år
The Guardian kommenterar uppgifter i den visserligen inte helt tillförlitliga publikationen The Mirror om att Stone Roses kan komma att bli näst på tur att tillkännage en comeback i år. Sedan tidigare har vi ju Blur och Wacko-Jacko i samlingen.
Stone Roses alltså. De suddade ut lite av magin med sitt andra och sista album Second Coming 1994. Men det förtar idag inte den sanslösa formtoppen bandet hade när det självbetitlade debutalbumet släpptes 1989. De kunde till exempel förpassa sådana här låtar till b-sidor.
Med tanke på att Stone Roses faktiskt inte var alls lika bra live som på skiva så finns det en risk att en eventiuell återuppståndelse gör att magin återigen får sig en törn. På grund av att deras bästa låtar inte har åldrats/kommer att åldras över huvud taget blir denna eventuella törn emellertid bara kortvarig. Waterfall toppar förmodligen min lista med världens bästa låtar någonsin. Tätt följd av Being Boring.
Och apropå Being Boring så vill jag inte spela med i mediedramaturgin kring Pet Shop Boys "comeback".
2006 släppte de ett alldeles utmärkt album i Fundamental. Treårsintervaller mellan skivsläppen är väl ändå ingen tid i dagens läge.
Hur som helst. Den tidigare länkade brittiska tidningen har den senaste tiden gett sina läsare vad de enligt alla fördomar vill ha. Det vill säga väldigt mycket Pet Shop Boys. Två intevjuer i helgen. Den i The Observer av Johnny Marr är bäst och kommer till kärnan så väl när det gäller duon som brittisk popkultur rent allmänt.
Mycket Stone Roses idag: Text av Andres Lokko på Aftonbladet kultur om Richard Milwards nya roman, döpt efter Ten Storey Love Song från gruppens andra album.
Stone Roses alltså. De suddade ut lite av magin med sitt andra och sista album Second Coming 1994. Men det förtar idag inte den sanslösa formtoppen bandet hade när det självbetitlade debutalbumet släpptes 1989. De kunde till exempel förpassa sådana här låtar till b-sidor.
Med tanke på att Stone Roses faktiskt inte var alls lika bra live som på skiva så finns det en risk att en eventiuell återuppståndelse gör att magin återigen får sig en törn. På grund av att deras bästa låtar inte har åldrats/kommer att åldras över huvud taget blir denna eventuella törn emellertid bara kortvarig. Waterfall toppar förmodligen min lista med världens bästa låtar någonsin. Tätt följd av Being Boring.
Och apropå Being Boring så vill jag inte spela med i mediedramaturgin kring Pet Shop Boys "comeback".
2006 släppte de ett alldeles utmärkt album i Fundamental. Treårsintervaller mellan skivsläppen är väl ändå ingen tid i dagens läge.
Hur som helst. Den tidigare länkade brittiska tidningen har den senaste tiden gett sina läsare vad de enligt alla fördomar vill ha. Det vill säga väldigt mycket Pet Shop Boys. Två intevjuer i helgen. Den i The Observer av Johnny Marr är bäst och kommer till kärnan så väl när det gäller duon som brittisk popkultur rent allmänt.
Mycket Stone Roses idag: Text av Andres Lokko på Aftonbladet kultur om Richard Milwards nya roman, döpt efter Ten Storey Love Song från gruppens andra album.
Kommentarer
Postat av: Johan Y.W.
Nä tre år är ingen "comeback" men å andra sidan, jämfört med tempot som Ryan Adams och John Fruktikanten normalt håller så är tre år halvvägs till evigheten.
Trackback
