Welcome to ... hmm

Jag är alltså tillbaka för ett gästspel i kommunen där jag tydligen växte upp.
Oklart ännu hur långt detta gästspel blir.
Jag känner dock att ingen, inte ens Schyffert, har gått tillräckligt hårt åt denna yta på jorden vars anseende ofta räddas av något av följande faktum.
*Den innehåller Sveriges äldsta stad
*Har Sveriges största flygplats
*Sveriges kanske snobbigaste privatskola
*En massa slott
*Ligger mitt i det som alltid varit Sveriges främsta tillväxtregion
*Har länge varit en mycket mångkulturell kommun(etniskt alltså, inte kulturellt mångfacetterad på något sätt)

Idag åkte jag runt i en bil för att uträtta diverse ärenden. Det är fullständigt omöjligt att inte åka bil eftersom att det inte finns något naturligt centrum där allting är samlat. Det finns snarare en fyra, fem platser som asprierar på detta - utan att på något sätt ha ett komplett serviceutbud. Då har jag inte ens räknat med själva flygplatsområdet där det  är alldeles för dyrt att parkera.
Majoriteten av dessa områden är köphangarer där man på en vardag, som idag, går runt med diverse arbetsskygga
( dock inte nödvändigtvis fattiga typer) och utan framgång försöker orientera sig fram bland varorna. Personalen får naturligtvis för sig att minst tre gånger om året leka hela havet stormar med de olika avdelningarna. Varför det alltid har ändrats när man har varit borta en tid.

På tal om personalen så är de naturligtvis med få undantag människor som man känner igen från gymnasiet, men aldrig lärde sig namnet på. Konstigt nog är relativt många från de delar av kommunen där man normalt sett inte väntar sig att människor blir fast anställda inom detalj- eller dagilgvaruhandeln. Ska de vara glada att ha ett jobb, eller se det som ett personligt misslyckande? Jag hade nog gjort det senare, vilket väl är anledningen till att jag inte själv arbetar där. Det finns dock förmodligen i flera av fallen ett tredje alternativ, som är att de kanske faktiskt har utbildat sig, utan att få någon utdelning. Det är ett personligt misslyckande som man dock inte ska skylla på personerna i fråga.

Annars har Newark som helhet under en lång tid snarare haft en ganska låg utbildningsnivå. Detta på grund av att den stora flygplatsen ofta borgat för full sysselsättning. För de som varit lite dumma i huvudet har det naturligtvis varit positivt. För de som varit smarta har det kanske i det långa loppet inte varit det. Detta då även dessa kan ha lockats av enkla jobb utan krav på utbildning, och sedan successivt närmat sig de dumma i intellektuell spänst. De mest anpassningsbara har dock alltid lyckats klättra uppåt för att senare kunna köpa någon fin, överprissatt bostad i närheten. Övriga har i stället fått hålla till godo med någon ful, överprissat bostad i närheten. Men vad hade den anpassningsbara för glädje av detta när den ändå var tvungen att träffa de övriga på någon jävla handbollsplan eller håkkirink -  varenda helg.

Cliffhangern i det här tråkiga inlägget är väl vad som kommer att hända med flygindustrin framöver. Det verkar ha varit mycket roligare på SAS under 80-talet.(Kan du bara se glad ut och prata hyfsad engelska så ska vi nog kunna ge dig ett överbetalt jobb så att du kan köpa någon överprissatt bostad här i närheten!)
Hur påverkar det alla de obildade människor som utbildat sig till mäklare för att sälja alla överprissatta bostäder i närheten? Och överlever köphangarerna? Eller kommer de att byggas om till diskotek?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0