Stockholm/Uggla

Jag försöker verkligen förstå vad det är människor kan tycka är intressant i Stockholm.
Själva processen mot att inte längre vara en avkrok, under 80-90-talen, var i sig intressant.
Nu är man fortfarande relativt sett en avkrok, men med annorlunda självbild, och immigranter från all världens hörn i förorten och alla Sveriges landskap i innerstaden. De förstnämnda tycker förhoppningvis att de har kommit till en ganska trygg stad, de sistnämnda tycker förmodligen att det är kul att se lite folk.

Men sen då? Kolonin av döttrar till kommunala tjänstemän från landsbygdskommuner på andrahandskontrakt på Söder, "man kan fika", "Debaser". Förlagan till Snabba Cash runt Norrmalmstorg och i diverse miljonprogram. Alla boende i villa och radhus som bara ska åka ut till landet hela tiden.

Stockholm har utvecklats lite på samma sätt som Magnus Uggla. Farlig och illa omtyckt ute i landet på 70-talet. Polerad, folklig, men fortfarande lite kontroversiell och illa omtyckt på 80-talet och tidiga 90-talet. I slutet på 90-talet flyttade han ut från innerstaden till villakvarter i Norrort(där de mest typiska stockholmarna bor i dag). På 00-talet var han inte ett dugg spännande. Han blev anklagad för att vara vräkig, pengakåt och osmaklig. Populärast var han ute i landet. I slutet på 00-talet satte han upp en revy i Karlshamn.

Jag väntar med spänning på Ugglas nästa drag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0