Jul på Maspalomas
Jag ska ju åka till Maspalomas över julen. Jag vet inte om det är mest komiskt i verkligheten eller i min fantasi. Att sticka till Kanarieholmarna eller Thailand(den bästa mainstream-solsemesterdestinationen är annars utan tvekan Mallorca! Den har faktiskt stil, så fick jag det sagt också) över julen är ju något av det ultimata tecknet på uppgivenhet. Vi ska tydligen inte åka charter, därför utgår jag ifrån att det kommer att vara företrädelsevis britter eller tyskar på hotellet.
Jag gissar på britter. Och nu har jag sammaställt en spellista som det är mest troligt att det här hotellet(det är fyrstjärnigt) via en marknadsundersökning har kommit på att målgruppen, medelklassbritter med trivselfetma, helst lyssnar på i solen.
De valda låtarna är det alltså mycket sannolikt att man kommer att få höra. Den viktigaste egenskapen, förutom att de passar i solen, är kanske dock att alla människor måste ha hört låtarna, men en minoritet får känna till vem eller vilka det är som sjunger(räknat på 2010 års marknadsundersökning). Jag hade dock kunnat gjort ett undantag för vad som helst från Paul McCartneys Band On The Run-skiva, om den funnits på Spotify. Både Pet Sounds och Avalon diskvalificeras för att de saknar den där härliga skvalkänslan(dock med kvalitet) som är låtarnas signum. Det är alltså på intet sätt ett urval av de bästa eller sämsta låtarna med de här artisterna, utan musik helt enkelt, som man i sällskap med semesterbritter kan höra när man väntar på att få nyckeln, utan att fundera på om de eventuellt handlar om någonting.
(Jämför med den här Snödrivan, som ni kan pulsa omkring till)
Det som sticker ut mest i spellistan är naturligtvis Nena, som får symbolisera tyskarna som britterna upplever dem. Dessa hälsosamma läkarpar från Düsseldorf som tidigt, tidigt innan soluppgången är uppe och lägger ut sina handdukar på solstolarna.
Jag kommer naturligtvis att återkomma om någon av låtarna av någon anledning inte dyker upp som planerat.
Bonus: Det bästa från valfri fiskrestaurang på varlfri kanarieö, valfri kväll i veckan, valfri årstid under valfritt decennium.
Jag gissar på britter. Och nu har jag sammaställt en spellista som det är mest troligt att det här hotellet(det är fyrstjärnigt) via en marknadsundersökning har kommit på att målgruppen, medelklassbritter med trivselfetma, helst lyssnar på i solen.
De valda låtarna är det alltså mycket sannolikt att man kommer att få höra. Den viktigaste egenskapen, förutom att de passar i solen, är kanske dock att alla människor måste ha hört låtarna, men en minoritet får känna till vem eller vilka det är som sjunger(räknat på 2010 års marknadsundersökning). Jag hade dock kunnat gjort ett undantag för vad som helst från Paul McCartneys Band On The Run-skiva, om den funnits på Spotify. Både Pet Sounds och Avalon diskvalificeras för att de saknar den där härliga skvalkänslan(dock med kvalitet) som är låtarnas signum. Det är alltså på intet sätt ett urval av de bästa eller sämsta låtarna med de här artisterna, utan musik helt enkelt, som man i sällskap med semesterbritter kan höra när man väntar på att få nyckeln, utan att fundera på om de eventuellt handlar om någonting.
(Jämför med den här Snödrivan, som ni kan pulsa omkring till)
Det som sticker ut mest i spellistan är naturligtvis Nena, som får symbolisera tyskarna som britterna upplever dem. Dessa hälsosamma läkarpar från Düsseldorf som tidigt, tidigt innan soluppgången är uppe och lägger ut sina handdukar på solstolarna.
Jag kommer naturligtvis att återkomma om någon av låtarna av någon anledning inte dyker upp som planerat.
Bonus: Det bästa från valfri fiskrestaurang på varlfri kanarieö, valfri kväll i veckan, valfri årstid under valfritt decennium.
Kommentarer
Trackback
