Före och efter, efter och före

Jag såg precis Snabba Cash, efter precis alla andra. Men jag råkade befinna mig utomlands under hela tiden som den gick på bio. Dessutom kände jag att jag var tvungen att kompensera för att jag läste boken före (i stort sett) alla andra.
Hur som helst: Applåder, även från mig. Samma känsla som efter boken. Äntligen svensk krim som känns hyfsat samtida och som inte är poliser som sitter i bilar och dricker kaffe.

I dag visas första delen i den fjärde säsongen av Mad Men i det stora landet i väst. Även den serien var jag ganska tidig med att upptäcka, har jag för mig. Känns som att den nästan börjar bli en långkörare. Helt klart den tv-serien efter Sopranos som jag får ut mest av. Gemensamt för dessa båda är väl att man upptäckte/upptäcker efter hand att de (egentligen) handlar mer om någonting annat, större.

Till skillnad mot nästan alla andra serier som inte tar sig nämnvärt framåt efter de första tre, ofta överhajpade avsnitten.
När hajpen kommer efter hand är det ett sundhetstecken, om vi snackar tv-serier.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0