På utflykt utan väderkvarnar

Jag var lite vårtrött och kände att det var dags att se mig lite om i landet Spanien. Så i princip blundade jag, pekade och hamnade i Sevilla. Eller nej det gjorde jag inte. Men jag har av någon anledning länge velat åka hit men det har aldrig blivit av. Sedan gör det knappast någonting att det är sommar här och går snabbtåg hit på drygt två timmar från Madrid.

Här kan alla som har svårt för politisk inkorrekthet sluta att läsa.

Sevilla är ju en av de där städerna som om man blundar och skiter i att tänka efter vet precis hur de är. En svettig gitarrist och en flamencodansös med blommig klänning. Kanske dyker någon scen ur Carmen också upp på näthinnan i denna stad som sannolikt har en av Europas högsta årsgenomsnittstemperaturer.

Om man inte blundar och dessutom tänker efter lite så är det ju inte så mycket av det där som stämmer. Staden är i stället för att vara full av företeelserna i ovan nämnda stycke snarare full av människor som attraheras av den där schablonbilden. Det är inget större fel på Sevilla ska det sägas, men när man har vant sig vid Madrid är det påfallande beiget. De som inte är turister är antingen amerikanska utbytesstudenter eller urinvånare som inte verkar ha så mycket på gång, om man får skriva så.

Spanien är antagligen ett av de länderna i Europa där det är störst skillnad mellan olika delar av landet. Generellt sett kan man säga att alla människor som det är någonting med för åtminstone en generation sedan tog sitt pick och pack och flyttade till Madrid. Detta är ju i ett land där "familjen" fortfarande är tungt normgivande någonting som är ett betydligt tyngre göra än för den genomsnittlige vänersborgaren att flytta till Stockholm. På så sätt kan man säga att Madrid i Spanien är raka motsatsen till vad Liverpool är i Storbritannien. Där blev ju de kvar som skulle till USA men i slutändan inte hade råd eller mod att åka.

Det jag gillar med Madrid är bland annat:
*De vägrar att fjäska för/ och ger blanka fan i turisterna. Trots det är de både artigare och genuint vänligare än på andra platser i landet. Allra helst om de märker att du gör något som helst försök att smälta in. De föredrar också att kalla besökarna för just besökare, eller kort och gott utlänningar om de är det.

*"De unga männen" är betydligt mer civiliserade i sitt förhållande till det motsatta könet än på andra håll i Sydeuropa. Någonting som innebär att "de unga kvinnorna" är representerade "ute" på ett helt annat sätt än i andra delar av Sydeuropa.

*Barerna är oftast antingen en bar med en bardisk utan något som helst tjafs. Eller mer "upmarket" med lite mer tjafs, men likförbannet med en bardisk. Här, och på många andra ställen ska man sitta och däsa ner sig i en trång gränd tillsammans med en massa turister som ser ut som Tommy Engstrand, i väntan på att fånga kyparens uppmärksamhet.

*Luften är torr och förhållandevis ren för att vara en fyramiljonersstad. Inget klibb, inga insekter och inte heller sådan där riktigt rå kyla under januari.

*Blandningen av anarkistiskt sinne(arvet från La Movida) och "håhåjaja".

*Att det var man än är, är mycket lätt att hamna i en intressant diskussion om alltifrån spansk film till skandinaviskt samhällsbyggande.

*Att jag fortfarande inte har sett någon som inte motionerar gå omkring i träningsoverall på stan. Det är alldeles för vanligt i väldigt många städer i världen.

Om Sevilla är turistanpassad flamenco, Barcelona Manu Chao och Valencia David Guetta så är Madrid Talking Heads.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0