Mysigt(eller inte, välj själva!)
Jag tänkte bara meddela att 2010 års Magic Numbers-stipendium har tilldelats den amerikanska orkestern Girls.
Orkestern tilldelas priset för att man bjuder på trevlig(som i både bra och dåligt trevlig) musik från cirka 1969, trots att Beppe Wolgers inte gör barnprogram i SVT längre.
Och apropå (avrättandet av) hippies. Ikväll kan man höra Screamadelica LIVE! på Olympia i London och på BBC6 på intörnätt. Perfekt efter säsongspremiären av På spåret.
Oavsett vad folk tycker så har ju de båda sist länkade verken i alla fall någon gång fått folk exalterade på riktigt, till skillnad mot Magic Numbers och dess efterföljare, skulle jag högst kontroversiellt vilja påstå. Det är någonstans där skon klämmer. Jag avskyr när folk från min egen samhällsklass utbrister ett konstlat "ÅÅÅHHH vad fint!" om någonting nyproducerat som låter som Mamas and the Papas. Om detta gör mig anakronistisk så är det någonting jag bjuder på. Det vid releasen i alla avseenden supersuperhäftiga och svårtillgängliga XTRMNTR älskade jag på riktigt. Myspysiga (men likaledes en gång trendiga) Magic Numbers låtsades jag gilla. Nu är det för längesedan slut på sådant. Jag är hård men rättvis i mina omdömen. Det är ett måste för att göra överflödet hanterbart.
Orkestern tilldelas priset för att man bjuder på trevlig(som i både bra och dåligt trevlig) musik från cirka 1969, trots att Beppe Wolgers inte gör barnprogram i SVT längre.
Och apropå (avrättandet av) hippies. Ikväll kan man höra Screamadelica LIVE! på Olympia i London och på BBC6 på intörnätt. Perfekt efter säsongspremiären av På spåret.
Oavsett vad folk tycker så har ju de båda sist länkade verken i alla fall någon gång fått folk exalterade på riktigt, till skillnad mot Magic Numbers och dess efterföljare, skulle jag högst kontroversiellt vilja påstå. Det är någonstans där skon klämmer. Jag avskyr när folk från min egen samhällsklass utbrister ett konstlat "ÅÅÅHHH vad fint!" om någonting nyproducerat som låter som Mamas and the Papas. Om detta gör mig anakronistisk så är det någonting jag bjuder på. Det vid releasen i alla avseenden supersuperhäftiga och svårtillgängliga XTRMNTR älskade jag på riktigt. Myspysiga (men likaledes en gång trendiga) Magic Numbers låtsades jag gilla. Nu är det för längesedan slut på sådant. Jag är hård men rättvis i mina omdömen. Det är ett måste för att göra överflödet hanterbart.
Kommentarer
Trackback
