Det blåser

Så fort det har varit ett val i Sverige så ska det diskuteras om det blåser höger eller eller vänstervindar. Jag tycker att den diskussionen är så utomordentligt fånig.
Socialdemokraterna närmade sig nödvändigt marknadsekonomin och mittenväljarna på 80-talet. Förlorade dock makten till en borgerlig minoritetsregering 91 när det gick upp för många att Palme-administrationen inte hade full ordning på finanserna. Men inte blev det bättre med den borgerliga minoritetsregeringen som knappast hade tillräcklig kraft, eller regeringsvana, för att hantera ett Sverige som på många sätt aldrig tidigare eller senare har varit så instabilt.

Det var inte så mycket annat att göra än att ännu en gång rösta tillbaka S, som tog ansvar och sökte stöd hos Centern för att kunna få en stabil mittenregering, vars övergripande uppdrag blev att sanera statsfinanserna efter så väl bankkris, Bildt-regeringen som mindre ansvarstagande socialdemokrater. Även om Persson-regeringen lyckades återvinna makten så minskade (S)tödet något under valen 98 och 02, varför det i valvakorna var svårt för programledarena att bestämma sig för huruvida det var en vänstervind eller inte.

2006 räknade S kallt med att man inte kunde förlora makten, trots att arbetslösheten var historiskt hög under en historisk stark högkonjunktur. Därför brydde man sig inte om att ha någonting att gå till val på över huvud taget. Nya Moderaterna gjorde allting rätt i valrörelsen när man identifierade problemen med ett orimligt stort antal (inte sällan riktigt unga) förtidspensionärer och långtidssjukskrivna i "ett av världen friskaste länder". Samtidigt som man lyckades driva tesen om att det måste löna sig att arbeta. Högervindar? Skulle snarare påstå att flest människor röstade på det regeringsalternativet som presenterade en politik och lösningar på problemen. Under en kort period under första halvan av 2007 var också arbetslösheten för första gången på länge riktigt låg i Sverige. Detta berodde sannolikt delvis i alla fall på den nya regeringspolitiken, även om det sannolikt också var så att några av jobben var sådana som av någon anledning kom med ovanligt stor fördröjning efter den rekordstarka konjunkturen. Företagen hade väntat med att anställa tills dess att det var mer gynnsamt för dem, vilket det blev i och med maktskiftet.

I år. Högervindar? SD har under en ganska lång period byggt upp en organisation i landet. Och har successivt ökat sin andel av väljarkåren. Man har i den här valrörelsen också fått hjälp av nyttiga idioter bland mediemakthavarna. Knappt någon annan har dock tyckt att "problem med integrationen" är någon avgörande fråga för landets framtid. Sett till det stora hela i ett internationellt perspektiv har ju Sverige på anmärkningsvärt kort tid lyckats bli ett land där den absoluta majoriteten av befolkningen ser landet som, och tycker om att det är, ett mångkulturellt samhälle. Högervindar för att alliansregeringen går framåt? Det är väl snarare så att de allt fler mittenväljarna återigen röstade på det regeringsalternativet som såg mest stabilt ut på förhand. Det har man nämligen nästan alltid gjort. Det hjälper också till att S för andra gången under 2000-talet trodde att man kunde vinna ett val utan någon politik.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0