twd

The Smiths - Meat Is Murder (1985)

Åtminstonde fyra av de fem närmaste placeringarna, inklusive den här, är album som skulle kunna fylla en hel sådan där bok med klassiska citat. Meat Is Murder var(tillsammans med This Charming Man och någon annan av singlarna) det första jag hörde av Morrissey. Och det är naturligtvis fortfarande ett riktigt, riktigt bra album. Men 2011 får det på en ytterst subjektiv lista stå tillbaka för ett annat Smiths-album och ett soloalbum som Morrisseys största stund. Meat Is Murder är det mörkaste av albumen. Och det är väl kanske också därför jag trots allt nerprioriterar skivan här. Albumet avviker på så vis att det saknar mycket av den bitande ironin och elakheterna, som ju i slutändan verkar upplyftande i kombination med de smittande melodierna(som ju också får stå tillbaka här). Meat Is Murder har alltid mest bara känts dystert. Men avsikten var väl heller aldrig någon annan, antar jag.

Den här skivan finns vad jag kan se inte heller på Spotify. Men här är videon till How Soon Is Now?(som ju först hördes som en b-sida men ändå i dag är starkt förknippat med Meat Is Murder...) och Barbarism Begins At Home i en liveversion. Ge mig Madrid på 80-talet, nu! Eller ge mig i alla fall Madrid...