twd

Jag lyssnar på Adeles nya 21, den upplysningen i sig är väl i och för sig lika unik och intressant som om jag hade lyssnat på Lykke Lis nya. Skivan är precis som Lykke-skivan inte så pjåkig(vilket väl är det finaste omdömet modern musik kan få, känns det som).
MEN, Varför tänker jag på Laura Pausini när jag lyssnar på Adele? Det är väl hyfsat ologiskt. Men det är den associationen jag får.

Jo, nu kom jag på det. Fina melodier, fin röst, fin radiomusik. Men ingenting alls som pekar framåt(som med i stort sett precis allt annat alltså).

21 är bättre och jämnare än föregångaren 19. Men saknar en refräng av AIK-klass, som Chasing Pavements ju är.

Lärdomen av det här inlägget är alltså: Adele är italiensk schlager av bästa märke.

*Jag hade till det här inlägget först satt experimentrubriken "Kvigan från Wales". Men sedan kom jag på att det ju inte är hon som är från Wales, utan Duffy. De här två är ju som det var med Stefan Holm och Staffan Strand, som det är med Ben Stiller och Adam Sandler och så vidare. Man vet ju vem som är vem, men ändå inte...