En "utmaning" som heter duga!
*Hamnade på gamla fina Hotell Malmen igår. Apropå det ständigt närvarande 80-talstemat på den här bloggen. Ett decennium jag på grund av min ålder inte har förmånen att komma ihåg så mycket av. Därför blir det ännu roligare. Att kliva in på Malmen är ju att gå rakt in i 1987(etablisemanget till och med namndroppas ju där).
*Det är ju modernt att tycka om utmaningar(säg det till alla dem som har till synes omöjliga utmaningar varje dag, idioter!). En omöjlig utmaning är det här Desert Island discs som har varit ett stående inslag i BBC:s programtablå sedan 1942(!). Mer eller mindre kända människor får alltså välja vilka åtta låtar de skulle ta med sig till en öde ö. Sedan är det fritt fram för den brittiska allmänheten att göra sig lustig över valen. Valen kan hänga med en i decennier! Totally devastating! Jag utmanade mig själv och valde det här med hjärtat. Det är naturligtvis, som jag har nämnt alldeles för många gånger redan i det här stycket – fullständigt omöjligt. Några av låtarna var dock gjutna. Det är de låtarna som har haft förmågan att fästa sig redan första gången jag hörde dem, och som sedan inte är sämre efter gud vet hur många gånger jag har lyssnat på dem. Gemensamt för alla de här låtarna är att de på sina sätt är väldigt direkta, men att det ändå inte går att tröttna på dem. Detta förklarar, för att ta det kanske tydligaste exemplet, att Roxy Musics bidrag är More Than This och inte till exempel In Every Dream Home A Heartache. Cutting edge får representeras av Public Image Ltd-bidraget, som är helt sinnesjukt direkt för att egentligen vara så ocatchy.
*Det är ju modernt att tycka om utmaningar(säg det till alla dem som har till synes omöjliga utmaningar varje dag, idioter!). En omöjlig utmaning är det här Desert Island discs som har varit ett stående inslag i BBC:s programtablå sedan 1942(!). Mer eller mindre kända människor får alltså välja vilka åtta låtar de skulle ta med sig till en öde ö. Sedan är det fritt fram för den brittiska allmänheten att göra sig lustig över valen. Valen kan hänga med en i decennier! Totally devastating! Jag utmanade mig själv och valde det här med hjärtat. Det är naturligtvis, som jag har nämnt alldeles för många gånger redan i det här stycket – fullständigt omöjligt. Några av låtarna var dock gjutna. Det är de låtarna som har haft förmågan att fästa sig redan första gången jag hörde dem, och som sedan inte är sämre efter gud vet hur många gånger jag har lyssnat på dem. Gemensamt för alla de här låtarna är att de på sina sätt är väldigt direkta, men att det ändå inte går att tröttna på dem. Detta förklarar, för att ta det kanske tydligaste exemplet, att Roxy Musics bidrag är More Than This och inte till exempel In Every Dream Home A Heartache. Cutting edge får representeras av Public Image Ltd-bidraget, som är helt sinnesjukt direkt för att egentligen vara så ocatchy.
Kommentarer
Trackback
